Två artiklar från Västerbottens-Kuriren den 7 augusti 2006
|
I Bernhard Nordhs fotspår Text och foto Roland Tidström |
||
|
I tre dagar har Bernhard Nordh-sällskapet arrangerat aktiviteter i Dorotea och Vilhelmina. I torsdags gjorde sällskapet en vandring upp på Blaikfjället från Granliden i Dorotea. Målet var den plats där författaren Bernhard Nordh en sommar bodde i en koja då han experimenterade med att leva ett liv som nybyggare. I fredags gjorde sällskapet en utflykt till gamla Fjällboberg, som ligger mellan Rödingsjön och Tjåkkelsjön. Bosättningen ligger mot slutet på en snårig färd på skogsbilvägar som börjar vid Gäddbäcksvägen väster om Lövnäs. Under ciceron av Bång-ättlingen Barbro Jalava från Vilhelmina och Vivi-Anne Mattsson från Kroksjö berättades historien om bosättningen. 1826 beviljade länsstyrelsen Lars Jonsson från Siksjönäs tillstånd att på denna plats anlägga ett nybygge under namn Fjällboberg. I mitten på 1830-talet sålde Jonssons nyblivne måg Abraham Bernhard Larsson nybygget till Johan Zakarias Bång, som enligt legenden ska vara förebilden till den finländske nationalskalden Johan Ludvig Runebergs krigshjälte Sven Dufva, som tappert slogs med ryssen vid Virta bro. När det 1846 blev dags att skattlägga nybygget flyttades alla husen utom ett till nuvarande Fjällboberg intill Kroksjö, cirka fem kilometer bort. Från Fjällboberg flyttade 1856 den legendariske Lars Pålsson, som då grundade Marsliden. Och Marslidens 150-årsjubileum blev sällskapets tredje arrangemang, som det medverkade i på lördagen. Bland andra deltog Bernhard Nordhs dotter Solveig Wallin i aktiviteterna och författaren Bo Johansson.
Vid grunden till en 6x8 meter stor mangårdsbyggnad berättade Vivi-Anne Mattsson för Bernhard Nordh-sällskapet om människorna som bodde och verkade i gamla Fjällboberg. På denna plats bodde Runebergs förebild till krigshjälten Sven Dufva – Johan Zakarias Bång – tills han dog 1845. Sittande Bernhard Nordhs dotter Solveig Wallin och bakom henne Bång-ättlingen Barbro Jalava.
Författaren Bo Johansson läste egenhändigt skrivna dikter om nybyggarens vedermödor och tidens gång.
1856 kom byns första flyttlass text och foto Roland Tidström
I lördags firade den legendomspunna fjällbyn Marsliden i Vilhelmina jubileum. I år är det nämligen 150 år sedan nybyggarfamiljen Lars och Brita Erika Pålsson med fem barn och några kreatur i släptåg vandrade med flyttlasset från Fjällboberg över skogen till Marsliden. Platsen där Pålssons timrade upp en liten fyrknyttstuga, med ett ritt av klovar till farstu och bara ett litet stackars fönster mot sjön, var utgångspunkt för firandet. På denna plats finns numera en kopia av Pålssons stuga, inrett till ett nybyggarmuseum. Denna strålande och varma 150-årsdag blev talrikt besökt av säkert ett par hundra marslidenättlingar, fritidshusfolk och övriga tillresta. Bland andra fanns den tyske kompositören Serge Weber på plats med fru och fyra små barn.
Här pratar Weber med Siv Larsson i Pålsson-stugan.
Weber bodde i Marsliden några år omkring 1990. Pålsson-ättlingen Anders Larsson hälsade alla välkomna och Vilhelmina dragspelsklubb underhöll med musik. Medarrangerande Bernhard Nordh-sällskapet fanns representerat med bland andra dess ordförande Torsten Gavelin och Bernhard Nordhs dotter Solveig Wallin. För Bernhard Nordh-sällskapet blev Marslidendagen den tredje och avslutande dagen i sina sommaraktiviteter. Bernhard Nordh skrev tre romaner med stoff från Marsliden och gjorde byn känd i världen.
Nedanför nybyggarstugan visade Nils Eivind Nilsson hur man kammar skoforhö, att stoppa i skorna som bädd för fötterna.
En tipsrunda med utmanande frågor om byns historia ledde runt mellan de olika aktiviteterna. Hos Gunilla Söder i kyrkans före detta fjällgård spelades det dagen i ända ett bildspel med fotografier och intalade berättelser om byn av förr och nu. Bildspelet såldes men arrangerande Marslidens intresseförening blev tvungen att stoppa och återkalla cd-skivorna sedan det upptäckts ett programfel. Lillemor Larsson basade för tunnbrödsbakningen i byns bagarstuga. Ett stenkast längre bort sålde Susanne och Katarina Anundsson egenhändigt tillverkat pyssel av drivved och grånande ladubräder. I Lennart Larssons gamla stuga anordnade barnen i byn loppis.
Vid badplatsen blev det notdragning, men fångsten blev inte mer än tre abborrar.
John Larsson och hans systerdotter Birgit Olsson-Larsson underhöll med sång, dragspel och gitarr.
Jubileumsdagen avslutades med en festlig grillning och arrangörerna kan blicka tillbaka på en lyckad återvändardag. Uttryckliga önskemål under dagen gjorde klart att det finns ett utbrett intresse att till nästa år arrangera en stor släktträff i Marsliden för ättlingar till Lars och Brita Erika Pålsson. . Mycket folk deltog i Marslidens 150-årsfirande vid Lars Pålsson-museet. Bland andra familjen Anderback från Umnäs i Storuman – Stig, Inga-Lisa och dottern Gudrun.
Åter till Nyheter Åter till Dagboken
|
||