Innehåll
Förord . 7
Invigning av ett konstverk i Kumla Bernhard Nordh . 8
Bernhard Nordh i Närke – en författarbana inleds
Matts Heijbel . 12
Tal vid hembygdsfest i Vilhelmina 1945 Bernhard Nordh . 25
Bernhard Nordh och lappen Bernhard Nordh . 36
Recension av ”Undan frostpiskan” Ivan Bohman . 40
Mitt rätta barndomshem – Fjällboberg Bertil Andersson . 42
Bången och två av hans stenar Bertil Andersson . 56
Frågor kring ett författarskap Börje Gustavsson . 63
Den fromma vildmarksberättelsen Anders Persson . 70
Min Bernhard Nordh Katarina Johansson och Sven Larsson . 82
Stort intresse för Bernhard Nordh i Östersund
Wanja Palmqvist . 86
Årssammankomst i fjällmiljö Torsten Gavelin . 88
Intresseväckande byggnadsminnen i Fjällboberg och Marsliden Torsten Gavelin . 91
Brevet från Jonas Ur Bernhard Nordh-sällskapets samlingar . 94
Stadgar för Bernhard Nordh-sällskapet . 96
Verksamhetsberättelse 2004 . 98
Fler medlemmar till Bernhard Nordh-sällskapet! . 104
Romanförteckning . 105
Bernhard Nordh har fortfarande, mer än trettio år efter sin död, en stor läsekrets inte bara i Sverige utan även i Norge och i andra länder.
Att Bernhard Nordh verkligen kunde konsten att fånga sin läsare får vi ett par exempel på i denna fjärde årgång av Bernhard Nordh-sällskapets årsskrifter. Historien om Bernhard Nordh och lappen är verkligen fascinerande och tänkvärd.
Ett av bokens teman är Bernhard Nordh i Närke. Där inleddes författarbanan på Säbylunds torvmosse. Matts Heijbel ger ramen och författaren själv berättar om vad trakten betytt för honom i ett tal vid invigningen av en skulptur i Kumla.
Ett annat tema är Fjällboberg, den lilla byn i kanten av Gitsfjället i Vilhelmina. Där utspelades romanen ”Flickan från Fjällbyn” och där inleddes ”I Marsfjällets skugga”. Där utspelas också slutkapitlet i historien om Zackarias Bång, förebilden till Sven Duva i Runebergs ”Fänriks Ståls sägner”. Bertil Andersson, född och uppvuxen i ”Gamm-Bångens” stuga, berättar om sin barndom och uppväxt där och även något om ”Bången”.
Bokälskaren Börje Gustavsson ställer två frågor kring Bernhard Nordhs författarskap och litteraturvetaren Anders Persson redovisar, med utgångspunkt i Tore Nilssons författarskap, hur Jack London och Bernhard Nordh kunde påverka sina läsare.
Några av Bernhard Nordhs ”tänkespråk” finns med i texten.
I serien ”Min Bernhard Nordh” får vi nu läsa om några av Katarina Johanssons och Sven Larssons möten med författaren och hans verk.
Några glimtar ges från Sällskapets verksamhet och ett par guldkorn från Sällskapets samlingar, bland annat brevet från Jonas Larson i Marsliden, visas upp. Årsredovisning och stadgar för Bernhard Nordh-sällskapet återfinns i slutet av boken liksom en förteckning över Bernhard Nordhs romaner.
Redaktör för årsskriften har varit Torsten Gavelin.
ISSN: 1651-1069
ISBN: 91-974536-2-5