Mitt möte med Bernhard Nordh

Min morfar berättade att det fanns böcker skrivna om vår släkt och det som hänt här uppe där vi bor.. Så trotts att jag inte gillade att läsa så la jag mig och läste ”I Marsfjällets skugga” och jag låg där i 2 dagar och gjorde inget annat än att läsa och gråta över deras leverne… Sedan att det faktiskt handlade om delar av min släkt det gjorde det ännu mer gripande…. efter att ha läst ”I Marsfjällets skugga” första gången så smittade jag min kompis och fick honom att läsa serien med mig och sedan gjorde vi en semestertripp upp till mina föräldrar och bodde ”i Marsfjällets skugga” under en helg….. Jag kommer att läsa den bokserien gång på gång och drömma mig bort i hans detaljrika, gripande berättelser.

Jessika