Något om bakgrunden

Vilhelmina ligger i det område i Sverige som allra sist koloniserades av svenskar. Det var därför naturligt att den hembygdsrörelse som startade i Vilhelmina i slutet av 1930-talet och början på 1940-talet inriktade sig på nybyggarna, deras verk och kultur. Bl a inrättades ett hembygdsmuseum, hembygdsdagar firades med bröllop i gammal stil och med ett krönikespel om nybyggaren Gammel-Kristian som anlade fem byar. Om denne berättade den store hembygdsforskaren O P Pettersson i sitt storverk ”Gamla byar i Vilhelmina”, som också publicerades i början på 1940-talet.

Det var i tiden för denna återuppväckta ”nybyggaranda” som Bernhard Nordh kom till Vilhelmina och fick höra ortsbefolkningen berätta om de första nybyggarna nära gränsfjällen mot Norge.

Då millennieskiftet 2000 närmade sig väcktes ett förslag om att Vilhelmina kommun i samarbete med Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) skulle låta publicera O P Petterssons stora dokumentära skildring av anläggningen av ett nybygge nämligen nybygget i Dåres. Denna skildring – ”Nybyggares dagliga leverne” – omfattar 2 048 handskrivna sidor. Projektet gick också ut på att de drygt 4 000 hushållen i kommunen skulle få boken som millenniegåva.

Boken kunde sändas ut till julen 1999 och mottogs mycket positivt av vilhelmina-borna. Recensionerna i tidningar från Kiruna till Blekinge var också idel lovord.

Boken förstärkte än en gång vilhelminabornas intresse för nybyggarna och deras kultur – väckte en ”nybyggaranda” till liv som har blivit en del av Vilhelminas policy mot omvärlden.

I den ”återupplivade nybyggarandan” föll det sig då naturligt att bl a påminna om Bernhard Nordhs böcker som i romanens form bl a skildrar nybyggarliv i Vilhelmina – skildringar som blivit otroligt spridda och lästa över hela vårt land och även i andra länder.

Det var Katarina och Bo Johansson, som ingick i redaktionskommittén för ”Nybyggares dagliga leverne”, som först förde fram tankarna på att bilda ett litterärt Bernhard Nordh-sällskap. Detta skedde på vårvintern 1998. En rundringning till ett 15-tal personer i Vilhelmina bekräftade att det fanns ett avgjort intresse för ett sådant sällskap. Kontakt togs också med DELS, De litterära sällskapens samarbetsnämnd.

Eftersom Tierp var den kommun där Bernhard Nordh växte upp – han föddes dock i Björklinge – kontaktades Tierps bibliotek och bl a Sven Anders Johansson om bildandet av ett Bernhard Nordh-sällskap – och frågan var om Tierp eller Vilhelmina skulle bli ”hemort” för sällskapet. Sven Anders Johansson menade emellertid mycket bestämt att det borde bli Vilhelmina då det är där hans författargärning funnit sin djupa kraft och stora betydelse.

Förslagsställarna ville emellertid vänta med att på allvar ta upp frågan tills utgivningen av ”Nybyggares dagliga leverne” hade avslutats. Under vintern 1999/2000 kontaktades i alla fall ett antal vilhelmina-bor som förklarade sig intresserade av att medverka till bildandet av ett litterärt Bernhard Nordh-sällskap. En interimistisk arbetsgrupp kunde samlas i Folkets hus den 5 juni 2000 för att förbereda bildandet av sällskapet vid ett konstituerande möte den 16 september 2000.

Sällskapet bildas

Detta skedde nu samma år som det också var 100 år sedan Bernhard Nordh föddes. I Tierp planerades ett jubileumsfirande. Liknande planer fanns också i Vilhelmina, helt oberoende av planeringen i Tierp. Arrangörer i Tierp var kommunens kultur- och fritidsnämnd, Studieförbundet NBV, Ullfors-gruppen, Strömsbergs Bruksgille och Tegelsmora Hembygdsförening. De deltagande föreningarna representerade de platser i kommunen där Bernhard Nordh växte upp och senare återvände till efter sin ungdomstids kringflackande liv.

Programmet för jubileet bestod dels av en utställning som visades på Tierps bibliotek från 26/4 till 6/5 och dels den 29/4 av föredrag och en rundresa till de orter Bernhard Nordh vistats på i Tierps kommun. Medverkade gjorde bl a Matts Heijbel, som skrivit ”Boken om Bernhard Nordh”, och professor Lars Furuland. Som en del i firandet hade NBV efterfrågat nedskrivna berättelser om personliga möten med Bernhard Nordh och läsandet av hans böcker. Ett tjugotal bidrag hade inkommit och fanns med i utställningen. I jubileumsfirandet som var mycket välbesökt deltog även några vilhelmina-bor.

Initiativtagare till jubileumsfirandet i Vilhelmina var Roland Tidström. Med stora insatser från Studieförbundet Medborgarskolan och med hjälp inte minst av Västerbottens Kuriren gjordes en utställning med foton tagna av Bernhard Nordh tillsammans med hans egna texter från några av hans besök i vilhelminabygden. I utställningen ingick även böcker och annat material med anknytning till Bernhard Nordh.

Utställningen öppnades vid den Bernhard Nordh-dag som arrangerades den 27/5 i Vilhelmina Folkets hus. Arrangemanget genomfördes med hjälp, förutom av ovan nämnda organisationer, även av studieförbunden ABF, Studiefrämjandet, Vuxenskolan och SKS, samt av Lappmarkens släkt- och bygdeforskare. Finansiellt stöd erhölls från Vilhelmina kommun och Vilhelmina församling. Dagen öppnades av riksdagsman Karl Gustav Abrahamsson. Medverkade gjorde även här Matts Heijbel men också Bernhard Nordhs två döttrar Inger Petersson och Solveig Wallin, Arvid Gavelin och Gerd Ulander med flera. Vilhelmina amatörteater gestaltade en scen ur boken ”Åter till verkligheten”. Filmatiseringen från 1948 av ”Flickan från fjällbyn”, som bygger på emigrantöden från vilhelminabyarna Kroksjö och Fjällboberg, visades tillsammans med en TV-intervju med författaren på hans 70-årsdag.

Under jubileumsdagen tillkännagavs avsikten att bilda ett Bernhard Nordh-sällskap. Dagen besöktes av ett par hundra personer och utställningen har sedan visats i Saxnäs och Marsliden under sommaren och i Vilhelmina, Storuman och norska Susendalen i Hattfjälldal under hösten. Under vintern visades utställningen i Mosjön och den avslutades där med en kulturkväll den 26/1 med ett hundratal besökare. Utställningen visas därefter på flera platser runt om i Sverige.

Den tidigare nämnda arbetsgruppen utarbetade under sommaren förslag till stadgar, verksamhetsplan, budget och styrelse med flera funktionärer samt förberedde det konstituerande sammanträdet. Dessutom ingavs framställningar till Vilhelmina kommun och Sparbanksstiftelsen Norrland om anslag för täckande av de första årens kostnader. Arbetsgruppens medlemmar kom senare att inväljas i sällskapets styrelse.

Det konstituerande sammanträdet hölls den 16/9 år 2000 i Vilhelmina Folkets Hus. Professor Lars Furuland deltog med ett föredrag under titeln ”Vildmarksskildraren Bernhard Nordh som skrev om nybyggare vid Marsfjäll och Blaikfjäll”. Förhandlingarna leddes av kommunalrådet i Vilhelmina Anneli Nordström-Eriksson. Mötet beslöt bilda det litterära Bernhard Nordh-sällskapet, fastställde stadgar och valde styrelse och övriga funktionärer. I styrelsen invaldes såväl Matts Heijbel som Solveig Wallin och som representant för Tierpsbygden Birger Lindell, Ullfors. Bernhard Nordhs tre barn, Olav Nordh, Inger Petersson och Solveig Wallin invaldes som sällskapets första hedersmedlemmar.

Kommunalrådet avtackade arbetsgruppen som förberett bildandet och kunde avslutningsvis meddela att kommunstyrelsen beviljat det nystartade Bernhard Nordh-sällskapet ett anslag om 77 000 kr. Dagen avslutades med en bussresa till Marsliden och Fjällboberg i Bernhard Nordhs och O P Petterssons fotspår. En tid efter det konstituerande mötet meddelade Sparbanksstiftelsen Norrland att man beviljat sällskapet 50 000 kr. Den nyvalda styrelsen kunde alltså inleda uppbyggnaden av sällskapets verksamhet under trygga ekonomiska villkor.

Vilhelmina 2001-02-05

Styrelsen